Idag hade vi i princip hela laget på plats i Västertorpshallen för säsongens sista matcher i STHLM 3v3 serien!

I första matchen möter vi FBC Sollentuna och det blir en tillknäppt och väldigt jämn match. Vi hade ett bra passningsspel men Sollentuna kommer ibland till giftiga lägen. när bi tappar markering framför vårt mål och de får komma till avslut. Sett till passningsspelet och chanser förtjänar vi mer, men det blir uddamålsförlust. Grattis FBC Sollentuna!

Andra matchen under eftermiddagen möter vi ännu ett lag från FBC Sollentuna. Vi kommer ut med mycket energi och högt tempo. Det skickas ganska mycket långbollar från båda lagen och spelet böljar. I paus låg vi under med något mål men Sollentuna börjar bli trötta. Vi pratade om att vara noggranna i markeringsspelet och det blev bättre i andra halvlek, vi får också flera tjusiga passningar i sidled och med giftiga skott. Vi kommer i kapp och går om målmässigt och matchen slutar med någor måls vinst till oss.

I tredje matchen ställs vi mot Älvsjö och det blir lite derby känsla i hallen! Även i den kommer tjejerna ut med energi och löpvilja från första minut. Vi får till väldigt fina uppspel med andra passar från sarg inåt i mitten av banan. Vi har också många väldigt giftiga distansskott, några går i mål men minst lika många i stolpen eller att Sollentunas målvakt gör nån fantomräddning. Tjejerna fortsätter pressa och trycka ned Älvsjö efter pausen och det är stundtals spel mot ett mål. På grund av en lite märklig studsboll efter tekning får tyvärr Alea inte hålla nollan men vi vinner matchen väldigt övertygande.

Mira, Livia och Alea gör alla tre gedigna insatser i mål med några gastkramande räddningar och framför allt snabba utkast.

Sammantaget gör tjejerna tre riktigt bra matcher och vi gläds åt flera saker. För det första att tjejerna som inte spelade för stunden körde ramsor och peppade från läktaren, det märktes på tjejerna som spelade att de fick energi av det! För det andra att vi har så många tjejer och som alla tar utvecklingskliv! För det tredje att familj och släktingar hördes med ramsor från läktaren. Stundtals kändes det som att vi hade hemmaplan i alla tre matcherna. Tjejernas sammanhållning är något extra och det känns fantastiskt lovande inför nästa säsong!

Framåt, uppåt Torpet!